Skadligt bruk och beroende

När en kvinna utsätts för våld kan våldet få olika konsekvenser beroende på vilka resurser och förmågor hon har eller andra omständigheter i hennes liv. Kvinnorna som vänder sig till Qjouren befinner sig ofta i livssituationer som ökar risken för att utsättas för våld. Samtidigt har de svårare än andra kvinnor att få stöd och hjälp. Våldet ses ofta som en konsekvens av missbruket vilket gör att våldsutsattheten inte uppmärksammas eller försummas helt av samhället.

Enligt Qjourens erfarenhet, vilket också forskning styrker, kan missbruk av alkohol och andra droger fungera som ett sätt att hantera en svår situation. Det vill säga att det skadliga bruket uppstår som en konsekvens av att bli utsatt för olika former av våld och övergrepp.

Kvinnorna som kommer till oss har är ofta i behov av stöd, behandling och vård. Det fysiska-, psykiska och sexuella våldet har ofta varit grovt. Förövarna kan också vara flera och är inte alltid närstående. Förövarna är i vissa fall även yrkesutövande, exempelvis polis, väktare eller behandlingspersonal.

Konsekvenserna av att leva i våld kan vara skadligt bruk eller beroende, arbetslöshet och bostadslöshet. Vår samlade erfarenhet är att kvinnor med skadligt bruk inte får tillgång till stöd och hjälp utifrån sina skyddsbehov - eftersom samhället ofta missar att erbjuda kvinnorna hjälpinsatser.

Alkohol är en av de främsta riskfaktorer för både fysisk och psykisk ohälsa, sjukdom och tidig död. 73% av kvinnor och 78 % av män dricker alkohol. Skillnaden mellan könen har minskat, kvinnors ökat och männens minskat. 31 % av befolkningen har riskkonsumtion.

Narkotika är ämnen med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som lätt kan omvandlas till sådana ämnen. Narkotikaprekursorer är ämnen som kan användas vid olaglig tillverkning av narkotika.

De därnäst vanligaste grupperna är smärtstillande, antibiotika, allergimedel och antidepressiva läkemedel, som samtliga hämtas ut av fler kvinnor än män.

I alla åldersgrupper är det fler kvinnor än män som använder antidepressiva läkemedel. Cirka 695 000 kvinnor och 372 000 män hämtade ut antidepressiva minst en gång under 2020. Skillnaden är störst i åldersgruppen 15–29 år där andelen kvinnor som får dessa läkemedel är 11 procent jämfört med 5 procent bland männen. Användandet är högst bland äldre över 75 år, där 26 procent av kvinnorna och 16 procent av männen hämtade ut denna typ av läkemedel.

Mindre alkohol, mer narkotika och ökat blandmissbruk. Så har utvecklingen inom vården för personer med substansrelaterade diagnoser sett ut de senaste tio åren. När vi tittar på hur det går för dem med beroende och missbruk ser vi oroande skillnader mellan könen.

Det finns oroväckande skillnader i hur det går för kvinnor och män med narkotika- och alkoholproblem. Bland annat ökar dödligheten orsakad av narkotika och läkemedel bland kvinnor, medan den minskat bland män flera år i rad. Det är därför angeläget att kvinnor med missbruk och beroende uppmärksammas mer.

Socialstyrelsen presenterade i april 2021 en uppföljning där flera resultat tillsammans signalerar att det finns en risk att kvinnors behov och förutsättningar inte uppmärksammas tillräckligt inom missbruks- och beroendevården.

Risken för suicid är också högre bland kvinnorna. I intervjuer genomförda i samband med LVM-vård uppger 45 procent av kvinnorna och 31 procent av männen att de någon gång försökt ta sitt liv. Dessutom är kvinnors utsatthet för mäns våld en faktor som behöver beaktas.