Val 2026

Vi vill prioritera mäns våld mot kvinnor under nästa mandatperiod och se en nollvision för mäns våld mot kvinnor och barn. Vi har en lång rad förslag på området, till exempel:

• Fördubbla prövotiden för sexualbrott och brott som rör mäns våld mot kvinnor, från minst två till minst fyra år.
• Införa områdesarrest vid särskilt hög hotbild, där gärningsmannens rörelsefrihet begränsas i stället för kvinnans.
• Kriminalisera ekonomiskt och psykiskt våld
• Ett nationellt förebyggande program som riktar sig mot unga pojkar och flickor som befinner sig i sammanhang där strukturer och normer kring heder är tonsättande.
• Säkerställa att personer som söker hjälp för våldsamma eller sexuella impulser får psykiatrisk vård utan dröjsmål.
• Ett nationellt våldsförebyggande program för att förstärka det tidiga våldsförebyggande arbetet, insatserna mot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt åtgärderna mot dem som har utsatt en närstående för våld.
• Särskilda insatser för tjejer som riskerar att dras in i organiserad brottlighet.
• Varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet. Det ska räcka med en kontakt för att få nödvändigt stöd

Vi har tyvärr inte fått in något svar från Sverigedemokraterna.

Varje kvinna som mördas av en nuvarande eller tidigare partner är ett misslyckande för samhället. Vi vill dubblera straffen för våld i nära relation. Gärningsmän ska hållas inne så att de inte gång på gång kan fortsätta skada kvinnor och barn. Vi vill också införa ett nytt brott, synnerligen grov våldtäkt, med livstids fängelse i straffskalan, förlänga maxtiden för kontaktförbud och införa en helt ny typ av skydd: preventiva kontaktförbud, för att kunna skydda kvinnor innan brottet redan skett – inte bara efteråt. 

Redan idag har vi skärpt straffen för grov våldtäkt och grov misshandel, öppnat för livstids fängelse vid upprepade grova våldtäkter, och sett till att de farligaste återfallsförbrytarna kan låsas in på obestämd tid. Även psykiskt våld blir ett eget brott med upp till fyra års fängelse där upprepade kränkningar, hot, tvång och otillbörlig övervakning som bryter ner en människas självkänsla ska kunna straffas. Vi vill också få på plats ett lämnaprogram för den som vill bryta sig ur en destruktiv relation, med lägre trösklar för att söka hjälp och bättre samverkan mellan myndigheter – särskilt när barn är inblandade. 

Vänsterpartiet vill ta ett tydligare helhetsgrepp mot mäns våld mot kvinnor. Vi vill se en ny kvinnofridskommission med ett brett uppdrag att föreslå åtgärder för att förebygga, upptäcka och stoppa mäns våld mot kvinnor och barn. Vi vill också att polis och åklagare får bättre förutsättningar att utreda våld i nära relationer, våld mot barn och sexualbrott, samt att Brottsförebyggande rådet får i uppdrag att granska polisens och åklagarnas arbete. Vi vill vidare att det inrättas särskilda stödcenter för vuxna som utsatts för sexualbrott och våld i nära relationer, där kompetens finns samlad. Vänsterpartiet vill också att polisen utvecklar sitt arbete med att identifiera, kartlägga och punktmarkera våldsamma högriskmän. Vi vill även ge målsägandestatus till utsatta i prostitution och se över sexköpslagstiftningen.

Miljöpartiet vill både prioritera skyddet för den våldsutsatta här och nu, och det förebyggande arbetet. Det handlar om mer riktade resurser till rättsväsendet så att fler förövare kan upptäckas och lagföras, att förövarnas rörelsefrihet begränsas genom kontaktförbud och att vi tar ett samlat grepp om eftervåldet. Samtidigt behöver vi förebygga våld tidigare genom att motverka destruktiva mansnormer i skolan, på nätet och i samhället, öka kunskapen hos yrkesgrupper som möter våldsutsatta och utöka det uppsökande arbetet.

Den mest akuta åtgärden för att rädda liv och minska våldet och dess skadeverkningar är att införa ett nationellt Lämnaprogram och en Lämnapeng. Med Lämnaprogrammet vill vi se en nationell modell där strukturerad samverkan sker mellan myndigheter så att alla som vill lämna får det stöd man behöver. Lämnapengen är ett stöd och en garanti för att fler våldsutsatta ska ha råd att lämna och möjlighet att starta på nytt med allt vad det innebär i form av ökade kostnader. Därutöver behöver vi reformera kontaktförbudslagstiftningen så att förövarens frihet begränsas, inte offrets, och vi vill skärpa straffen för sexualbrott samt stärka det återfallsförebyggande arbetet för personer som dömts för sexualbrott och våld eller har ett riskbeteende. 

Kristdemokraterna vill prioritera fler skyddade boenden och stärkt stöd till kvinnojourer. Tidigare upptäckt av våld genom att skola, vård och socialtjänst samarbetar och ställer frågor om hot och våld, samt så vill vi se skärpta straff för grov kvinnofridskränkning och överträdelser av kontaktförbud. Vi vill också att fotboja används oftare vid kontaktförbud och att våldsutsatta kvinnor lättare ska kunna få trygghet, skydd och en säker bostad.

Liberalerna vill fortsätta stärka rättsväsendet så att fler gärningsmän kan lagföras och samtidigt skärpa straffen – bland annat ska grov våldtäkt kunna ge livstids fängelse. Vi vill också: 

• Att Kvinnofridshus inrättas över hela landet, som samlar de olika kompetenser som behövs för att stödja utsatta kvinnor. 
• Att en haverikommission tillsätts efter varje kvinnomord, så att samhället kan täppa till de brister som framkommer i skyddet av utsatta kvinnor.  
• Att staten kliver fram och tar ett större finansiellt ansvar för kommunernas skyddade boenden för våldsutsatta.  
• Att anmälningsskyldighet införs för bland annat vårdpersonal vid misstanke om våld i nära relation. 

Kvinnojourerna utgör en helt avgörande del av samhällets skydd mot mäns våld mot kvinnor. De skyddade boenden ska hålla hög kvalitet och ha rätt kompetens. Socialdemokraterna anser att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer. Den långsiktiga finansieringen måste säkerställas.

Den nyligen införda tillståndsplikten ska säkerställa hög kvalitet men också stänga ute oseriösa aktörer. Men införandet har inte fungerat tillräckligt bra. Därför satte vi av 100 miljoner extra i vårt senaste budgetförslag för att stärka kvinnojourernas verksamhet och säkerställa tillgången till skyddade boenden.

Vi har tyvärr inte fått in något svar från Sverigedemokraterna.

Kvinno- och tjejjourerna finns där när ingen annan gör det – de förtjänar att veta att pengarna finns kvar även nästa år. Därför permanentade vi 20 miljoner kronor årligen till jourerna i budgeten för 2026. Kvinnor med beroendeproblematik löper större risk att utsättas för våld, men hamnar ofta mellan stolarna i vårt stödsystem – det får inte vara så att hjälpen uteblir bara för att någon har ett beroende man kämpar med. Vi vill se fler skyddade boenden i hela landet, anpassade efter kvinnans faktiska situation. 

Kvinnojourer och tjejjourer gör ett livsavgörande arbete och ska inte behöva leva med kortsiktiga projektbidrag och osäker finansiering. Vänsterpartiet vill att kvinnojourerna får långsiktiga, stabila och tillräckliga ekonomiska villkor så att de kan planera sin verksamhet, behålla kompetens och ge stöd till kvinnor och barn så länge behoven finns. De statliga medel som finns riktade till kvinnojourernas arbete måste öka. Vi vill också säkerställa att stödet omfattar kvinnor med sammansatt utsatthet, till exempel psykisk ohälsa, beroende, funktionsnedsättning, skyddad identitet eller hemlöshet. Det är inte acceptabelt att kvinnor nekas skydd eller stöd för att deras situation är mer komplex. Fler våldsutsatta kvinnor måste kunna få skyddat boende utifrån behov, och placeringen ska kunna pågå så länge skyddsbehovet kvarstår.

Miljöpartiet vill införa en placeringspeng: staten ska ta halva kostnaden för placeringar i skyddat boende, så att kommunernas ekonomi inte avgör om en kvinna får skydd. Vi vill också höja det generella statliga stödet till kvinnojourerna, särskilt för att klara nya krav och kunna möta kvinnor med psykisk ohälsa eller beroende. Samtidigt måste lagen om skyddade boenden ses över så att idéburna boenden inte tvingas stänga och vi vill förbjuda privata vinstdrivande skyddade boenden. 

Tjej- och kvinnojourer och skyddade boenden behöver en långsiktig finansiering för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Vi vill att skydd ska kunna ges över hela landet dygnets alla timmar. För att säkerställa en långsiktig finansiering av dessa samhällsviktiga institutioner behöver vi förenkla regelverken som kvinnojourer verkar inom. Vi vill även öka kompetensen gällande psykisk ohälsa och beroendeproblematik hos såväl myndigheter som ideella organisationer. 

Kristdemokraterna vill ge kvinnojourer mer långsiktiga och stabila förutsättningar genom att säkerställa att stöd finns oavsett om jourerna drivs ideellt eller kommunalt. Vi betonar också bättre samordning mellan socialtjänst, psykiatri och beroendevård så att kvinnor med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik får stöd och vård i tid samt inte faller mellan olika myndigheter och insatser. 

Alla våldsutsatta i behov av stöd och skydd ska kunna få det oavsett var i landet de befinner sig. Liberalerna vill därför införa en statlig kvinnofridspeng som täcker hälften av kommunernas kostnader för skyddade boenden. Kvinnor med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik ska inte nekas skydd eller falla mellan stolarna. Genom Kvinnofridshus ska kvinnojourer, socialtjänst, vården och psykiatrin kunna ge ett samordnat stöd. Liberalerna vill också ge kvinnojourer och idéburna verksamheter långsiktiga och förutsägbara statsbidrag istället för kortsiktiga projektmedel. Vi menar att minst en miljard kronor årligen behöver öronmärkas för att motverka mäns våld mot kvinnor.

Vi vill införa en samlad brottsofferlagstiftning som där brottsoffers rättigheter, till exempel vad gäller skydd, stöd, ersättning och information, samlas. Lagen behöver bland annat peka ut kunskaper och kompetens kring bemötande av särskilt utsatta brottsoffer, till exempel när brottsoffret är ett barn eller det rör våld i hederskontext.

En ny, samlad brottsofferlagstiftning behöver också inkludera civilsamhällets roll. Många brottsoffer kan vittna om hur viktigt det stöd ideella organisationer som Brottsofferjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna är. Det finns en särskild kraft i civilsamhället som behövs för att erbjuda stöd till den drabbade, för att engagera och folkbilda och för att vara en viktig röst i samhällsdebatten.

Vi har tyvärr inte fått in något svar från Sverigedemokraterna.

Vi vill se tätare samarbete mellan kommuner, kvinnoorganisationer och myndigheter – och mer kunskap hela vägen genom kedjan. Polisens Operation Beta visar redan hur arbetssättet kan förändras, med mer fokus på förövaren och på att förebygga innan det går för långt. Nu behöver fler myndigheter och domstolar samma verktyg. På hedersområdet har vi redan permanentat de regionala resurscentrumen och byggt ut dem till hela landet, och infört en ny samhällsutbildning om jämställdhet och hedersnormer.

Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer måste vara obligatorisk för de yrkesgrupper som fattar beslut som påverkar våldsutsatta kvinnors och barns liv. Det gäller bland annat polis, åklagare, domare, socialtjänst, hälso- och sjukvård och familjerätt. Nationellt centrum för kvinnofrid har redan ett nationellt kunskapsuppdrag och erbjuder utbildning och metodstöd, men kunskapen måste få större genomslag i hela landet. Vi har återkommande föreslagit kompetensutveckling, ett femicidpaket, där polis, åklagare och domare får stärkt kompetens att hantera mäns våld mot kvinnor och barn, sexköp och människohandel för sexuella ändamål. 

Miljöpartiet vill att kunskap om våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor ska vara obligatorisk och något som domare, åklagare, polis, socialtjänst och andra berörda myndigheter återkommande ges utbildning i. I barnrättsmål vill vi säkerställa att domare har adekvat vidareutbildning om barn som far illa och att barns och kvinnors uppgifter om våld tas på större allvar i rättsprocesser.

Vi vill att specialistkompetens ska finnas i hela landet inom brottsutredningar av våld i nära relationer och sexualbrott. Därtill vill vi att personal inom offentlig sektor, rättsväsende och andra som i sin yrkesroll ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor ska få kontinuerlig kompetensutveckling inom ämnet.

Kristdemokraterna vill stärka kunskapen om våld i nära relationer genom bättre samordning och utbildning inom rättsväsendet och andra myndigheter. Vi betonar att polis, socialtjänst, sjukvård och domstolar behöver arbeta mer gemensamt och ha tillräcklig kompetens för att upptäcka våld, bemöta utsatta kvinnor rättssäkert och fatta välgrundade beslut i ärenden om mäns våld mot kvinnor. 

Liberalerna vill att alla som studerar till exempelvis sjuksköterska, socionom, polis, jurist eller psykolog ska ha adekvat kunskap om våld och hedersrelaterat våld och förtryck.